Den här sidan använder Javascript för vissa funktioner. Om du vill att alla funktioner ska fungera korrekt behöver du tillåta javascript.

TILLFÄLLIGA REGLER 2020: Riksdagen har beslutat att tillfälligt lätta upp villkoren och höja a-kassetaket. Läs mer

När, hur mycket och hur länge kan jag få ersättning?

Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring som täcker en del av den inkomst du förlorar vid arbetslöshet. Det är ditt tidigare arbete som ligger till grund för hur mycket du kan få i ersättning.

Varför din anställning upphörde påverkar när du kan få ersättning. I vanliga fall inleds en ersättningsperiod med sex karensdagar. Under delar av 2020 är karensen slopad.

En ersättningsperiod inleds med sex karensdagar

Arbetslöshetsförsäkringen har precis som alla försäkringar en självrisk. Hos oss kallas den karens. Innan du får ersättning behöver du göra sex karensdagar. En karensdag är en arbetslös dag som du inte får ersättning för. Är du till exempel sjuk en dag räknas den dagen inte som en karensdag. Som mest kan du göra fem karensdagar under en vecka.

Karensen ska klaras av inom en tolvmånadersperiod och dras bara en gång. Det är först efter att du har gjort dina karensdagar som vi börjar räkna av dagar från din ersättningsperiod.

Avstängningsdagar på grund av egen uppsägning ska inte blandas ihop med karensdagar.

Tillfälligt slopad karens 

Riksdagen har beslutat om tillfälliga regler om karens för att dämpa negativa effekter på den svenska ekonomin. Det betyder att vi inte drar någon karens för ersättning som avser perioden 30 mars 2020 till 3 januari 2021. För ersättning som avser tid före den 30 mars 2020 och efter den 3 januari 2021 gäller vanliga regler om karens.

När kan jag få ersättning och vad påverkar?

För att ha rätt till ersättning från a-kassan behöver du ha arbetat och helt eller delvis blivit av med ditt arbete. Du behöver också vara anmäld på Arbetsförmedlingen och uppfylla villkoren för ersättning.

Arbetslös enligt försäkringens mening?

För att du ska kunna få a-kassa måste det finnas arbetslös tid som du kan söka ersättning för. Och för att vi ska betrakta dig som arbetslös måste du helt eller delvis sakna arbete.

  • Du kan inte kan få ersättning om du är arbetsbefriad eftersom du fortfarande är anställd.
  • Har du avgångsvederlag kan du inte få ersättning eftersom tid med avgångsvederlag räknas som arbetad tid.
  • Du kan som regel inte få ersättning från a-kassan när du är tjänstledig eftersom du fortfarande är anställd.
  • Du kan inte få ersättning från a-kassan när du är permitterad. Permittering innebär att din arbetsgivare har sänkt din arbetstid utan att säga upp dig, du är fortfarande anställd. 
  • När du omfattas av ett kontrakt eller avtal kan du som regel inte få a-kassa. Det gäller oavsett om du faktiskt arbetar eller får lön under denna period.
  • Du kan som regel inte heller få ersättning när du studerar eller har ett uppehåll i dina studier eftersom du då betraktas som studerande och inte arbetslös.

Varför upphörde anställningen?

Om du har sagt upp dig själv, kommit överens med din arbetsgivare om att anställningen ska upphöra, eller blivit uppsagd på grund av att du har uppfört dig olämpligt kan vi anse att du har orsakat din arbetslöshet. Om du har orsakat din arbetslöshet kan det påverka tidpunkten för när du kan få ersättning.

Om du själv har sagt upp dig

Om du säger upp dig från ditt arbete blir du som regel avstängd från a-kassa i 45 ersättningsdagar. Det innebär att du tidigast kan få ersättning efter 45 avstängningsdagar. Om du inleder din ersättningsperiod med en avstängning måste du också göra 6 dagar karens.

Om du säger upp dig själv tre gånger under samma ersättningsperiod förlorar du din rätt till ersättning och måste uppfylla ett nytt arbetsvillkor.

För att inte bli avstängd om du säger upp dig behöver du ha giltiga skäl i försäkringens mening. 

  • Hälsoskäl
    Om du säger upp dig på grund av hälsoskäl behöver du visa att din arbetsgivare först har försökt lösa problemet, till exempel genom förändrade arbetsuppgifter, rehabilitering eller omplacering.

    Du behöver också ha ett läkarintyg som styrker att arbetet är olämpligt. Intyget behöver vara utfärdat innan anställningen upphör.
  • Mobbning och trakasserier
    Om du säger upp dig på grund av att du har blivit mobbad eller trakasserad behöver du skicka in underlag som styrker hur din situation har sett ut. Det kan vara intyg från fackförbundet men också mejl eller dokumentation från möten som visar att du har blivit negativt särbehandlad.
  • Utebliven lön
    Om din arbetsgivare inte betalar lön kan det vara ett giltigt skäl.
  • Flytt av arbetsplats
    Om arbetsplatsen flyttar och du inte kan flytta med på grund av familjeförhållanden och det inte heller går att dagpendla, kan det vara ett giltigt skäl.
  • Egen flytt
    Om den du lever tillsammans med får nytt jobb på annan ort och du säger upp dig för att flytta med kan det vara ett giltigt skäl.

Uppsagd på grund av olämpligt uppförande

Om du har blivit uppsagd på grund av att du har uppfört dig olämpligt, till exempel varit frånvarande utan giltig anledning, kan du bli avstängd från ersättning i 45 ersättningsdagar. Det innebär att du tidigast kan få ersättning efter 45 avstängningsdagar.  Om du inleder din ersättningsperiod med en avstängning måste du också göra 6 dagar karens.

Om det upprepas tre gånger under samma ersättningsperiod förlorar du din rätt till ersättning och måste uppfylla ett nytt arbetsvillkor.

Avstängningsdagar

En avstängning räknas från den dag då anställningen upphörde. Den längsta avstängningstiden är 45 avstängningsdagar. Avstängningsdagarna kan bara räknas av inom en period av 112 kalenderdagar från den sista anställda dagen.

En avstängning är alltså avklarad när avstängningsdagarna har räknats av eller när 112 dagar har passerat.

Vad räknas som en avstängningsdag?

En avstängningsdag motsvarar en dag som du annars skulle ha fått ersättning från oss. Du måste alltså vara arbetssökande och anmäld på Arbetsförmedlingen. Även dagar du har arbetat minst tre timmar räknas som avstängningsdagar. Som mest kan vi räkna av fem avstängningsdagar per vecka.

Vad räknas inte som en avstängningsdag?

Dagar du inte är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, är sjuk eller föräldraledig, har semester eller av annan anledning inte kan söka eller ta arbete räknas inte som avstängningsdagar. 

Ersättningsperiodens längd

En ersättningsperiod är 300 dagar och du kan få ersättning fem dagar per vecka. Ersättningsperiodens längd är oberoende av hur mycket du har arbetat eller tjänat innan du blev arbetslös.

Ersättningsperioden inleds med sex karensdagar, under de dagarna får du ingen ersättning.

Om du har barn under 18 år när dina 300 dagar är slut får du ytterligare 150 dagar. Eftersom vi får uppgift om detta från Försäkringskassan behöver du inte anmäla det till oss. Det dras inte av några karensdagar när perioden förlängs.

Ersättningens storlek

Hur stor din ersättning från oss blir beror på hur länge du har varit medlem, hur mycket du har arbetat och vilken inkomst du har haft.

Som mest 910 kronor per dag med inkomstbaserad ersättning

Om du har varit medlem i 12 månader eller mer och uppfyller arbetsvillkoret under medlemstiden kan du få ersättning baserad på din tidigare inkomst och arbetade tid.

A-kassan ersätter 80 procent av din genomsnittliga inkomst under de första 200 dagarna av ersättningsperioden. Efter det är ersättningen 70 procent av inkomsten. Men det finns ett maxbelopp för hur mycket ersättning du kan få per dag. De första 100 dagarna kan du som mest få 910 kronor per dag och därefter som mest 760 kronor per dag.

För att få den högsta ersättningen behöver du ha tjänat 25 025 kronor eller mer i genomsnitt före arbetslösheten. 

Som mest 365 kronor per dag utan inkomstbaserad ersättning

Om du inte har varit medlem i 12 månader eller inte uppfyller arbetsvillkoret under medlemstiden kan du få grundersättning baserad på din tidigare arbetade tid. Då får du som mest 365 kronor per dag. Hur mycket du får i grundersättning beror på hur mycket du har arbetat i genomsnitt per vecka före arbetslösheten. För att få den högsta grundersättningen behöver du ha arbetat heltid under 12 månader före arbetslösheten.

Du kan tidigast få grundersättning från den dag du fyller 20 år.

Vad händer när jag har varit medlem i tolv månader?

Om du påbörjar din ersättningsperiod med grundersättning får du fortsätta med grundersättning även när du uppfyller medlemsvillkoret.

Det beror på att du behöver uppfylla både medlemsvillkoret och ha haft ett avbrott i din ersättningsperiod för att vi ska kunna pröva din rätt till inkomstbaserad ersättning.

Tillfälliga regler om medlemstid och arbetsvillkor

Under 2020 räknas månaderna mars till och med december som fyra medlemsmånader vardera. Det betyder att du kan ha rätt till inkomstbaserad ersättning redan efter tre månaders medlemskap.

Under den här perioden behöver arbetsvillkoret inte vara uppfyllt under medlemstiden. Det här gäller dig som får en ersättningsperiod beviljad efter den 13 april 2020.

Om du har blivit beviljad en ersättningsperiod före den 13 april behöver du uppfylla arbetsvillkoret inom din medlemstid enligt de ordinarie reglerna.

Tillfälligt höjt maxbelopp

Riksdagen har beslutat att tillfälligt höja maxbeloppet för delar av den inkomstbaserade ersättningen och för grundförsäkringen. Ändringen gäller för ersättning som avser tid från och med den 13 april 2020 till och med den 3 januari 2021. 

Som mest 1200 kronor per dag med inkomstbaserad ersättning

Om du har varit medlem i 12 månader eller mer kan du få ersättning baserad på din tidigare inkomst och arbetade tid. Från och med mars till och med december 2020 räknar vi varje månad som fyra medlemsmånader. Det betyder att du under den här perioden kan ha rätt till inkomstbaserad ersättning efter tre månaders medlemskap.

A-kassan ersätter 80 procent av din genomsnittliga inkomst under de första 200 dagarna av ersättningsperioden. Efter det är ersättningen 70 procent av inkomsten. Men det finns ett maxbelopp för hur mycket ersättning du kan få per dag. De första 100 dagarna kan du som mest få 1200 kronor per dag och därefter som mest 760 kronor per dag.

För att få den högsta ersättningen behöver du ha tjänat 33 000 kronor eller mer i genomsnitt före arbetslösheten. 

Nytt högre maxbelopp för dag 101 och framåt 

Regeringen har beslutat att även höja ersättningen från a-kassan från och med dag 101 och resten av ersättningsperioden. Det nya maxbeloppet är 1 000 kronor per dag istället för 760 kronor och gäller för ersättning som avser perioden 29 juni 2020 till 3 januari 2021.

Som mest 510 kronor per dag utan inkomstbaserad ersättning

Om du inte har varit medlem i 12 månader kan du få grundersättning baserad på din tidigare arbetade tid. Då får du som mest 510 kronor per dag. Hur mycket du får i grundersättning beror på hur mycket du har arbetat i genomsnitt per vecka före arbetslösheten. För att få den högsta grundersättningen behöver du ha arbetat heltid under 12 månader före arbetslösheten.

Du kan tidigast få grundersättning från den dag du fyller 20 år.

Så här räknar vi ut din ersättning

Den ersättning du får från a-kassan grundar sig på det arbete du har haft före arbetslösheten.

  • För dig som har rätt till inkomstbaserad ersättning räknar vi både på din arbetade tid och din inkomst.
  • Om du har rätt till grundersättning räknar vi bara på den arbetade tiden.

Ramtiden är den tid vi räknar med

Ramtiden är alltid 12 månader och läggs bakåt i tiden från den dag du anmälde dig på Arbetsförmedlingen. Månader du till exempel varit sjuk eller föräldraledig på heltid kan vi hoppa över, de ingår inte i ramtiden.

När vi räknar fram din ersättning räknar vi på arbetet som ingår i din ramtid och delar med tolv. Vi delar alltid med tolv månader även om du inte har arbetat alla månaderna i ramtiden. 

Genomsnittlig arbetad tid

Vi räknar fram hur mycket du har arbetat i genomsnitt per vecka under ramtiden. All arbetad tid som ingår i ramtiden räknas med. Har du arbetat 40 timmar eller mer under en månad räknar vi också in tid med sjuklön, sjukpenning och föräldrapenning.

Genomsnittlig inkomst

Vi räknar fram vilken inkomst du har haft i genomsnitt per dag under ramtiden. All arbetsinkomst som du har haft inom ramtiden ingår. Även skattepliktiga förmåner som du har fått av arbetsgivaren inom ramtiden kan ingå i vår beräkning.

Har du arbetat 40 timmar eller mer under en månad räknar vi också in sjuklön, sjukpenning och föräldrapenning.

  • Uppdaterad: 16 december 2018

Tillfälliga belopp för inkomstbaserad ersättning:

Högst 1200

Dag 1-100, tillfälligt maxbelopp

80 procent av inkomsten men högst 1200 kronor per dag

Riksdagen har beslutat att tillfälligt höja maxbeloppet för ersättning som avser perioden 13 april 2020 - 3 januari 2021.

Har du tjänat 33 000 kronor eller mer i genomsnitt per månad kan du få det högsta beloppet 1 200 kronor per dag de första 100 dagarna.

Högst 1000 kr

Dag 101-200, tillfälligt maxbelopp

80 procent av inkomsten men högst 1000 kronor per dag

Riksdagen har beslutat att tillfälligt höja maxbeloppet för ersättning som avser perioden 29 juni 2020 - 3 januari 2021.

Har du tjänat 27 500 kronor eller mer i genomsnitt per månad kan du få det högsta beloppet 1 000 kronor per dag, dag 101 till 200.

Högst 1000 kr

Dag 201-300, tillfälligt maxbelopp

70 procent av inkomsten men högst 1000 kronor per dag

Riksdagen har beslutat att tillfälligt höja maxbeloppet för ersättning som avser perioden 29 juni 2020 - 3 januari 2021.

Har du tjänat 31 430 kronor eller mer i genomsnitt per månad kan du få det högsta beloppet 1 000 kronor per dag från och med dag 201 av ersättningsperioden.

Inkomstbaserad ersättning:

Högst 910 kr

Dag 1-100

80 procent av inkomsten men högst 910 kronor per dag

Har du tjänat 25 025 kronor eller mer i genomsnitt per månad kan du få det högsta beloppet 910 kronor per dag de första 100 dagarna.

Högst 760 kr

Dag 101-200

80 procent av inkomsten men högst 760 kronor per dag

Har du tjänat 20 900 kronor eller mer i genomsnitt per månad kan du få det högsta beloppet 760 kronor per dag, dag 101 till 200.

Högst 760 kr

Dag 201-300

70 procent av inkomsten men högst 760 kronor per dag

Har du tjänat 23 885 kronor eller mer i genomsnitt per månad kan du få det högsta beloppet 760 kronor per dag från dag 201.

Vanliga frågor och svar

Korttidsarbete kallades tidigare korttidsperitering och är en möjlighet för företag att tillfälligt minska arbetstiden för sina anställda istället för att säga upp dem.

Under tid med korttidsarbete kan arbetstiden minskas med 20, 40 eller 60 procent medan den anställde får behålla en större del av lönen. Lönekostnaden för arbetstidsminskningen delas mellan arbetsgivaren och staten. Arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften samtidigt som arbetstagaren får behålla 90 procent av lönen.

Nej, du har rätt till lön under tid med korttidsarbete även om lönen blir något lägre. Det beror på att du fortfarande är anställd även om du har fått en minskad arbetstid och minskad lön. Den som är deltidsanställd kan ha rätt till a-kassa för den del som inte omfattas av korttidsarbete.

Nej, karens och avstängning är inte samma sak.

Karens är som en självrisk och gäller alla. Innan du får ersättning behöver du göra sex karensdagar. En karensdag är en arbetslös dag som du inte får ersättning för. Är du till exempel sjuk en dag räknas den dagen inte som en karensdag. Som mest kan du göra fem karensdagar under en vecka.

Avstängning är en sanktion. Om du säger upp dig från ditt arbete blir du som regel avstängd från a-kassa i 45 ersättningsdagar. Det innebär att du tidigast kan få ersättning efter 45 avstängningsdagar. Om du inleder din ersättningsperiod med en avstängning måste du också göra sex dagar karens.

Alla frågor och svar